KostymWeb-848x565

Kavajen

Kavajen

Kavajen som den ser ut nuförtiden fick sin form i slutet av 1800-talet. Tidigare hade kavajerna antagligen sett ut som frackkavajer eller ungefär som nutidens kavajer, fast mycket längre och mer rockliknande.
Lång kavaj är inte så praktiskt, lite svårt att röra sig i. När hobbyjakt och sport blev populärt bland dem som tillhörde samhällets finest blev problemet uppenbart. De långa kavajerna gick inte så bra att rida i, så man kortade helt enkelt rockjackan för ändamålet men insåg sen att ingreppet var så bra att kavajen blev accepterad även utanför sportvärlden.

Kavajen kan verka ensam eller så kan den vara en del av en kostym. Den kan sitta snyggt och den kan sitta extremt dåligt. Ett vanligt misstag många svenska män gör är att ha kavajer med för långa armar. Att kunna köpa en kostym eller en kavaj som sitter perfekt från start, utan justeringar, är få förunnat. Är byxorna för långa ser de flesta till att få dem upplagda. Med kavajerna fungerar det annorlunda trots att det inte är så krångligt att justera armlängden på en kavaj. Skjortan ska sticka fram och synas. Gör den inte det, gå till skräddaren.

DETALJERNA

Ur ett slipsperspektiv är kavajens slag den intressantaste delen av plagget. Slipsmodet är nämligen nära kopplat till slagens utseende. Är kavajens slag breda passar en bred slips bäst och är slagen smala gör sig en smal slips bäst.
Kavajen kan ha en, två, tre eller fyra knappar. Ju fler knappar, desto mer uniformslik blir kavajen. Den kan också ha flera olika
slags slitslösningar i baken. Amerikanerna gillar kavajer utan slits och engelsmannen gillar dasslocket med två sidoslitsar, för då kan man stoppa händerna i byxfickorna på lagom slappt engelskt aristokratmanér. Eller så kan den bara ha en slits i mitten. Vilken slits man väljer är en smaksak, men dasslockets flexibilitet gör sig fint till mer figurnära kavajer, medan slitslösa kavajer lätt får en silhuett som är ganska fyrkantig.
Materialen kan variera oändligt, men ull är bäst. Ullkavajer kan
i sin tur se ut på många satt. En svart eller grå kavaj i slätt ulltyg bör finnas i var mans garderob. Tweed är också ofantligt coolt. Liksom manchester.

BLAZERN

Den mest distinkta kavajen är klubb-blazern. Blazern är populär, men är egentligen ganska svårburen. Visst, de är sportiga, men andå så pass pråliga att det lätt kan bli för mycket yachtraggare. En klubb-blazer kan antingen vara dubbel eller enkelknäppt och bakom de olika knäppningarna döljer sig två helt skilda men tidsmässigt parallella bakgrunder.
Namnet blazer kommer från när den dubbelknäppta kavajen tjänstgjorde i engelska flottan på 1800-talet.
När drottning Viktoria besökte fregatten HMS Blazer 1873, hade kaptenen låtit sy upp jackorna speciellt till besöket. Drottningen jublade, inte ett öga var torrt och snart hade hela Royal Navy likadana jackor. Namnet blazer fick följa med som en hyllning till båten där jackan föddes. Sedan flyttade blazern in i de civila salongerna.

BLAZER I DESS VANLIGASTE MARINBLÅ FORM.

Den enkelknäppta blazern är sprungen ur rodd- och kricketklubbarnas jackor, en klubbjacka helt enkelt. Då skulle den signalera grupptillhörighet och den kom inte sällan med ett klubbmärke på bröstet.
För blazerfundamentalister ska blazern vara mörkblå och ha knappar i mässing eller guld. Helst ska knapparna vara personliga och köpta för sig. Amerikanerna har visserligen fått för sig att andra kavajfärger är helt ok. Titta på en av världens mest kända kavajer, och förmodligen världens fulaste. Varje år måste den som vinner en av världens mest prestigefulla golftävlingar, US Masters, ta på sig en grön blazer. Det är nästan värt att spela bort vinsten på sista hålet för att slippa bara den där kavajen.

Dela denna artikel

Add a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *